Har berattar Monica Zak om varfor och hur hon blev forfattare: Medicinmannen Olinitinapes rad Jag ar fodd |Jag masteha skrivit ett brev till forlaget ocksa dar jag forklarade att vi bodde pa en gammal segelskuta och skulle vara mycket kort tid i Colons hamn for Innan jag var klar med mina artiklar om Panamakanalen kom det ett telegram fran Bonniers forlag: "Vi vill valdigt garna ge ut din bok." Oskar Storm kom ut 1971. en en Sa fort pengarna kommit seglade vi tillbaka till de spannande Indian- erna. Dar blev jag bekant med en medicinman som hette Olonitinape. Han hade en marklig specialitet. Han kunde hjalpa till sa att personer of 10 blev duktigare i matte eller bra pa att sy blusar. Jag fragade honom om han kunde ordna sa jag blev duktigare att skriva. - Javisst, sade Olonitinape, det ar inte svart. Medicinmannen Olonitinape tillverkade en medicin som jag skulle halla over huvudet fem ganger om dagen i tre veckors tid. Under de 15 tre veckorna skulle jag mest ligga i en hangmatta och jag skulle helst Inte prata. Medicinen skulle ge mig mera "kurgin", mera formaga att skriva, pastod han.20 Inte vet jag.Jag minns att jag tyckte att det var 15 svart att forma bokstaverria nar jag gick i forsta klass, jag kommer ihag att jag brukade sitta i min bank och stirra ut genom fonstret och tanka: Jag ska klara det har.Nar jag borjade skolan upptackte jag till min forvaning att mina klass- 5 mrater inte alls kande till alla spannande bocker som min mamma e last for mig: Spoket pa Canterville, Ben Hur, Gosta Berlings saga, inson Crusoe, Jerusalem...Froken gick runt och delade ut en tidning till var och en. Nar jag slog upp min tidning sag jag att hogst upp pa forsta sidan stod det nagot som jag hade skrivit: MIN KATT.Jag seglar inte runt i nagon gammal skuta utan motor langre, men jag har fortsatt att leva ett omvaxlande och aventyrligt liv med resor I manga lander och manga av mina bocker handlar om oforglomliga 5 barn jag mott under de resorna.(Nu efterat kan jag avsloja att det ar den enda bok jag skrivit pa en enda vecka, alla andra har tagit MYCKET langre tid).Alla forstod att jag var kar I Lasse och Lasse blev valdigt arg pa mig for att jag hade avslojat att vi brukade leka varje dag efter skolan.Da, 1970, hade vi hittat en oerhort spannande Indianstam I sydostra Panama, Indianerna hette kundalndianerna och vi hade bott tillsam- mans med dem tills pengarna tagit slut.Det var nu jag skulle skriva mina artiklar och tjana ihop de dar pengarna vi behovde for att kunna atervanda och fortsatta att leva tillsammans med de spannande Indianerna.Da seglade vi till Panama- kanalen, Jag hade namligen fatt I uppdrag att skriva nagra artiklar for 25 en tidning om problemen kring Panamakanalen.Jag hade inte en aning om vad de pratade om. Jag visste inte vad Skolglimten var, men for mig var Skolglimten nagot MYSTISKT, nagot HARLIGT, nagot SKIMRANDE.Varje ar skulle det komma en ny historia I Skolglimten om Lasses och mina bravader.Men medan jag fortfarande gick kvar i skolan skaffade jag mig jobb som Journalist pa tidningen Nerikes Allehanda.Jag trodde att bokforlaget lag i Stockholm sa jag skrev utanpa kuvertet: Bonniers Bokforlag, 45 Stockholm, Sweden och gick och postade mitt manuskript.Speciellt min mamma laste mycket, varje vecka cyk- de vi in till Stadsbiblioteket och lanade nya bocker och varje kvall te hon hogt for mig.Den pojke 10 ar kar i for tillfallet fick sitta narmast mig, det var basta platsen,da horde han ju allt jag berattade.Vara Bravader 1 handlade om hur jag och en pojke som hette Lasse fangade en vildkatt.Hjarsta skola som jag upp- tackte vilken enorm gladje det ligger I att beratta en bra historia for andra.Men I det ogonblicket forstod jag att alla de dar bockerna som min mamma brukade lasa hogt for mig 35 var skrivna av nagon.Jag hade feber och huvudvark och snorade och nos och kande att jag inte orkade ga iland och borja Intervjua folk.Da gjorde jag som manga forfattare fore mig hade gjort, jag snodde min son Christofers fantasifigur Lilla Morsan.Nar 10 det antligen blev dags for mig att borja skolan sade de: Skynda dig att lara dig skriva, for da kan du skriva i Skolglimten.Jag ar overtygad om att alla mina klass- kamrater skrivit ungefar samma sak.Sen den gangen tycker jag att skriva ar det roligaste som finns.Vi seglade runt I varlden och jag for- 20 sorjde familjen genom att skriva artiklar fran olika stallen vi besokte.Fran kundaindianer- nas vackra ovarld kom vi till den fruktansvart oljiga och heta hamnen i Colon.Om nagon varit dum mot mig fick han eller hon sitta langst ut pa banken.20 En dag, det maste ha varit pa varterminen I forsta klass, kom min froken In med en stor bunt med tidningar.