لخّصلي

خدمة تلخيص النصوص العربية أونلاين،قم بتلخيص نصوصك بضغطة واحدة من خلال هذه الخدمة

نتيجة التلخيص (50%)

Kamrater och lekens betydelse

Detta avsnitt om kamraters betydelse for larande kommer att handla mycket om och leken och dess betydelse.Pusselbiten sitter som handen i handsken och har nu vidgat "motivet" lite. Piaget menar att manniskan alltid stravar efter Adaption, d.v.s. balans/jamvikt ch stabilitet i sitt mentala schema. Pusselbitarna ska passa perfekt i pusslet. Simon 1 ar tranar att sta. (Ackommodation) Forst reser han sig upp med hjalp

av ex. en stol. Upprepar detta och tranar balansen. (Assimilation) Till slut nar

schemat blivit tillrackligt starkt sa kan han slappa sitt stod och sta pa egna ben! (Adaption) Nasta steg ar att ga, och da skapas ett nytt schema, osv. Utvecklingens fyra olika stadier

Piaget delar upp utveckling i fyra olika stadier. Dessa stadier ar aven kopplade till de lektyper som namts tidigare. 0-2 ar. Sensomotoriska stadiet

Piaget menar att man fods relativt hjalplos och utlamnad at sina reflexer, ex.sugreflexen, halla andan etc. Men allteftersom tiden gar blir barnet mer och mer medveten om sina sinnen och sin motorik. Fran borjan ar barnet egocentriskt. D.v.s. det enda som existerar ar jag och varlden kretsar kring mig, men blir mer och mer decentriskt, medveten om andra, dock saknar det forstaelse for andra. I borjan av sensomotoriska stadiet innebar leken till storsta del utforskning av den egna kroppen. Allt eftersom tiden gar och nya pusselbitar laggs till overgar barnets handlingar till mer medvetna och det borjar istallet aktivt undersoka omvarlden genom att bland annat smaka, kasta, gripa om och titta pa saker. Barnet upptacker alltsa varldens genom sina sinnen med hjalp av sin motorik! 2-7 ar. Pre-operationella stadiet

Barnet borjar nu utveckla formagan att forestalla sig sadant som inte ar narvarande i tid och rum. D.v.s. leken handlar nu inte bara som sig sjalv utan om andra. Imitationen och leken spelar nu enligt Piaget en central roll for barnets kognitiva utveckling. Barnet borjar agna sig at enklare rollekar, dar barnet tar over nagon annans identitet genom att harma. Barnet kommer alltsa ifran borjan inte pa en egen roll, utan harmar nagon roll de har tillhands i sina liv. Ex. ett syskon eller en foralder. En bit in i stadiet borjar barnet kunna omvandla foremal till andra saker i lekens varld. Ex. kan en sopkvast bli en hast och en blompinne bli ett svard. Man kallar detta for symbollek, d.v.s. att en sak far symbolisera en annan. En stekspade blir en telefon. Det ar aven under detta stadium som regellekarna gor entre och vaxer sig tarkare och starkare ju langre in i stadiet man kommer. 7-11 ar. Konkret operationella stadiet

Under detta stadium okar barnets formaga att tanka logiskt. De forstar forhallandet mellan orsak och verkan och vill garna forsta det som sker omkring dem. Regellekarna dominerar. Ex. Hoppa hage, folja John, fotboll. Barnens egocentrism blir allt svagare och det tvingas inse att varje barn ar en egen individ som har en egen vilja. 11-livet ut. Formella tankeoperationernas stadiet

Piaget anser att leken har liten betydelse i vuxen alder. Lev Vygotskij och leken

Varfor ar Vygotskij intressant? Vygotskij precis som Piaget avser med sina teorier forklara hur manniskor lar, men Vygotskij menar att larandet framst ar en social process, inte en kognitiv. D.v.s. larandet sker utifran och in, inte inifran och ut. Vygotskij ar intressant att studera da hans teorier ligger till grund for den nuvarande svenska laroplanen for grundskolan, Lpo 94 (till skillnad fran Piaget som ar mer inriktad emot forskolan). Leken ar central for allt larande i de tidigare aldrarna. Vygotskij menar att lek ar larande, och larande ar lek! Grunder

Vygotskijs teorier om larande, utveckling (och lek) kretsar kring begreppet utvecklingszon

For att enkelt forklara detta sa har jag snidat ihop foljande;

Forestall er att ni ar pa resa och befinner i ett flygplan hogt over asiens

skogar nagonstans da planet plotsligt far motorhaveri! Planet borjar dyka

och alla maste hoppa fallskarm ut i det okanda! Val pa marken tycks ni

befinna er i en liten by, ett djungelsamhalle, dar ni inte har nagon som helst

aning om vilka regler som galler och hur saker och ting gar till. Fran borjan

kommunicerar ni med kroppssprak och gester, men allt eftersom tiden gar

och ingen kommer till undsattning lar ni er tillsammans det nya samhallets

regler och lar er mer och mer hur saker och ting organiseras och fungerar. Detta ar vad Vygotskij menar med begreppet utvecklingszon. Ni befann er ifran borjan i totalt morker och forstod ingenting av vart ni hamnat, vilka som bor dar och vilka regler som galler. Ni befann er i utvecklingszonens periferi/utkant. Men genom iakttagelser och tillsammans med klasskamrater och djungelsamhallets invanare arbetar ni er in emot centrum dar forstaelse for sammanhanget ar som storst. Det gyllene lartillfallet... Vygotskij menar att det finns en gyllene medelgrans mellan utkanten och centrum av utvecklingszonen (i illustrationen intill ar det den lila cirkeln)

Detta omrade kallar han "proximal utvecklingszon", enklare uttryckt; potentiell utvecklingszon.Senso betyder "sinnen" och "motorik" star den den fysiska kontrollen over sin muskler. Till ovningslekar hor alla fysiska aktiviteter som nar barnen springer och jagar varandra, brottas, gungar, aker rutschkana, cyklar, kor med dockvagn, lyfter, slapar och staplar saker pa varandra. Latsaslek/rollek

Latsas/rolleken borjar med att barnen imiterar vuxnas sysselsattningar. De leker mamma, pappa, barn och latsas att ett foremal ar nagot annat an vad det egentligen ar. Barnen leker vardagshandelser som att mata dockan, kora bil, aka buss, prata i telefon eller ha samling. Latsasleken utvecklas mer och mer till rollek dar barnen ovar och provar olika roller och identiteter och aven bearbetar upplevelser. Barnen kan leka bade ensamma och i samspel med varandra. I rolleken experimenterar barnen med sin egen identitet och far en uppfattning om egna och andras roller. Regellek

I regelleken ar regler det mest centrala och flera barn samspelar ofta vid denna lekform. Till regellek hor olika sallskapsspel, kortspel och utelekar m.m. I borjan tillampar barnen reglerna sa att de passar deras egna behov. Ju aldre barnen blir desto storre vikt laggs vid reglerna. Konstruktionslek

Konstruktionslek ar nar barnen experimenterar med foremal, skapar nagot. Det som hor till konstruktionslek ar t.ex. att bygga med klossar, bygga med duplo- och legobitar, samt att leka med tagbanor i tra. Men aven nar barnen dekorerar sandladans kant eller sandkakor med stenar, pinnar, lov, blommor och kottar raknas som konstruktionslek. Varfor leker man? Ok, alla manniskor leker, men varfor? Det ar en mycket bra fraga som det tyvarr inte heller finns entydliga svar pa. Svaret beror pa vilken teoriman valjer att granska leken utifran. I lekforskning ar det vanligt att man, forutom den fysiska utveckling dar rorelser tranas, utforskar leken utifran tva olika perspektiv, det psykologiska och det sociala. For att tydliggora skillnaden i mellan dessa tva perspektiv later jag mina tva polare Petra och Simon demonstrera;

. Psykologiska perspektivet

Detta perspektiv avser forklara vad leken har for betydelse for Petras psykologiska utveckling. D.v.s. hennes satt att tanka. Pa psykologisprak kallat: kognitiva utveckling. Representant for detta perspektiv ar i detta hafte Jean Piaget

Sociala perspektivet

Det sociala perspektivet avser forklara lekens betydelse for Simons sociala utveckling. D.v.s. hur leken i samspel med Petra, vanner, foraldrar, pedagoger etc. utvecklar honom. Representant for detta perspektiv ar i detta hafte Lev S Vygotskij. Jean Piaget och leken

Varfor ar Piaget intressant? Piagets tankar om leken ar intressant da mycket av den moderna pedagogiken bygger pa hans forskning och teorier. D.v.s. hur barn lar. Hans overgripande syfte med sin forskning var att ta reda pa hur intelligensen utvecklas, och enligt teorin visas detta i leken. Grunder

Piaget menar att manniskans psyke utgors av scheman. For att enkelt forklara detta utan krangla ord kan man saga att manniskans hjarna ar som ett pussel. Ifran borjan innehaller det fa bitar (scheman), men allt eftersom vaxer det och blir mer och mer komplex och fler och fler bitar tillkommer (fler och fler scheman utvecklas och laggs till). Bitarna till pusslet tillkommer enligt Piaget pa foljande satt:

Assimilation

Assimilation kallas det nar en ny pusselbit (beteende) tar form. D.v.s. ett nytt schema skapas. Ackommodation

Det nya beteendet tranas, schemat forandras och smalter samman med gamla scheman. En fardighet utvecklas. Enkelt uttryckt; pusselbiten slipas for att passa in i det "gamla" pusslet.Forst och framst att vara nagon som raknas, nagon som de andra ocksa behover och som bekraftas av "de andra". Det finns olika satt att synliggora sig sjalv pa, och i mina studier pa fritidshem berattar barnen om olika strategier for att fa vara tillsammans med nagon. Det kan vara att ta saker fran nagon for att fa uppmarksamhet, att bara satta sig dar leken pagar eller att faktiskt fraga om man far vara med. De olika strategierna far naturligtvis konsekvenser for hur pedagogerna ska agera i verksamheten. Beroende pa vilken strategi som ar vanligast kommer uppdraget att te sig olika - for att de ska ge barnen den kompetens de behover for att kunna handla pa ett satt som ar betydelsefullt for dem. Dessa barn hade ocksa olika strategier for hur de skulle bli vanner igen nar de hade varit ovanner - att inte bry sig om att det hade hant, att latsas som om inget hade hant eller att be om forlatelse. Aven detta far naturligtvis konsekvenser for pedagogerna, bade med tanke pa varje barns kompetens och for klimatet i barngruppen. Det ar naturligtvis betydelsefullt att pedagogen ser gruppen som det pedagogiska redskap den kan vara och, genom tillitsovningar och lekar, ger barnen redskap for ett acceptabelt forhallningssatt gentemot de ovriga barnen. Aven om man arbetar med hela gruppen far barnens enskilda handlingar konsekvenser gentemot varje individ. Att vara det barn som ber om forlatelse kommer inte att utgora nagot hot vare sig for de enskilda barnen eller for pedagogerna, medan de barn som tar saker fran nagon for att fa vara med utgor en konfliktfara. De barnen har inte den sociala kompetensen eller forstar inte lekreglerna. For att overhuvudtaget raknas med maste de ta till an mer drastiska atgarder an att ta saker fran nagon, som att braka eller slass. De barn som inte kan spelets regler hamnar ofta i brak pa grund av sin okunskap. Det staller hoga krav pa pedagogernas kompetens att synliggora problemet och genom handling hjalpa barnen att forsta sitt handlande. Det innehall som bor finnas pa fritidshemmet under barnens fria tid ar det som behovs for varje individ for att bli en fullvardig medborgare, namligen kunskapen om att skapa relationer. Mead (1976) beskriver manniskan som en social varelse vars identitet, genom kommunikation, skapas tillsammans med andra. Det ar genom respons fran vara medmanniskor som vi kan fa syn pa oss sjalva och skapa mening i tillvaron. Detta ar relationens begynnelse, men for att kunna bevara relationen behovs ytterligare kunskap. Mead (1976) menar att genom att vara en individ som andra ser och beaktar, forstar man sig sjalv och de andra. For att vi ska utvecklas till hela manniskor maste med nodvandighet en inre dialog mellan "I" och "me" foras.www.lektion.se av Johan KiviEtt annat barn sager att "om de vuxna har varit med om nagot sa kan de val dela med sig av sin erfarenhet sa att man inte behover kanna sig sa ensam". Det ar utsagor som visar att barnen behover de vuxnas hjalp att forsta sig sjalva och andra for att skapa en sa gynnsam identitetsutveckling som det bara ar mojligt. Identitetsutvecklingen sker mellan barnen och pagar standigt, men lararna pa fritidshemmet har den unika mojligheten att vara med och skapa de basta betingelser for den utvecklingen. Ett av barnen i min forskning uttrycker sin tillfredsstallelse over att nu ha fatt en kompis och forstar nagot om sig sjalv da och nu "/..../ nar jag inte hade nagra vanner, trodde jag att det var nagot fel pa mig och att jag skulle byta personlighet /..../ men nu har jag lart mig att jag inte behover det, utan nu kan jag vara som jag vill vara, utan att jag kanner att det ar nagot fel pa mig /.../ det ar ju bra".Utifran barnens erfarenhet kan de visa pa barn som icke har fatt godkant: "Ja det finns en som alltid gar ensam". Utifran sina erfarenheter av att vara i ett utanforskap, som citaten ovan visar, lar sig barnen av jamnariga att de inte duger, att de inte ar accepterade, att de inte ar en som ingen vill vara tillsammans med, att de inte ar omtyckta. De lar sig i det sammanhanget andra saker an vad som ar ambitionen med larande ur ett skol- och omsorgsperspektiv. Att se pa barns larande utifran vilka kamrater de har eller ar tillsammans med ar inte ett "vanligt" satt att se pa larande.Texten nedan ar hamtad fran "LEKEN - ett litet anvandbart hafte om lek"

Vad ar lek? Begreppet lek ar nagot som manga endast hor nar barn finns med i bilden, men faktum ar att manniskan leker hela livet, ung som gammal. Aven djur leker. Tank bara pa sma kattungar som ramlar omkring pa grasmattan i en latsasfight! Detta stycke kommer dock framst handla om leken hos barn, da det framst ar i barndomen leken utvecklas. I leken fortrollar barn varlden omkring sig. Med egen kraft gar de ut ur den har "riktiga" varlden och in i en annan.Mead (1976) menar att "de betydelsefulla andra", namligen de som gor avtryck hos barnen, blir de som utgor barnens kunskapskalla med avseende pa informellt larande. I fritidshemmet ingar barnen i en ny konstellation av kamrater och eventuella kompisar fran andra skolklasser an den egna. Har finns ocksa barn i olika aldrar och antalet barn i fritidshemmet kan vara dubbelt sa stort som i klassen. Det komplicerar barnens relationsskapande, men ocksa verksamheten for pedagogerna. I den grupp av jamnariga barn som ingar i fritidshemmet soker sig barnen till "likasinnade".Ett annat barn har genom sin erfarenhet forstatt att skolarbetet paverkas om man inte ar delaktig i gruppen eller inte har en tillhorighet:

"han var taskig mot mig, men nar jag gav igen tog hans kompisar och gjorde likadant mot honom som han hade gjort mot mig. Han blev samre i skolan da som jag ocksa var pa den tiden".Men eftersom fritidshemmet ocksa ar den verksamhet dar barnen tillbringar sin fria tid styrs det av ett allmant rad, som till innehallet mer ser till barnens behov under fritid, och dar barns larande och utveckling ska ske genom att man ser barnet som en aktiv medskapare i denna process.Vidare menar han, till skillnad fran de flesta andra stora lek-teoretiker, att barn inte alls leker for att det ar lustfyllt (det finns manga lekar som inte alls ar roliga), utan snarare som ett satt att losa konflikten mellan sina ouppfyllda onskningar och verkligheten.Genom att skapa sig en "som om"-situation sa forsvinner den verkliga situationens begransningar och barnet kan fa sina ouppfyllda onskningar tillgodosedda, atminstone i lekens varld

Simon onskar att han kunde cykla. Da han inte kan det "i verkligheten",

kan han anda i leken latsas som att han kunde cykla och skapar darmed

"fred" mellan sina onskningar och verkligenheten.De vuxna som har valt att arbeta som larare i fritidshemmet har som ett centralt mal att skapa trygga barn och en meningsfull fritid, dar barnens utveckling sker i gruppen och dar de ska ses som aktiva deltagare i sitt larande och sin utveckling, allt utifran Allmanna rad och kommentarer for kvalitet i fritidshem (2007).Om de vuxna "hjalper" barnet med kommunikation och social kompetens, och uppfattar det som att barnet forstar, har de kommit en bit pa vag. Men komplikationer kan uppsta. Relationsskapandet sker genom de jamnariga och det ar dar som kunskapen testas och det ar dar betyget satts. Betygsskalan ar forstas en annan an skolans "godkant" eller "icke godkant".De barn som har ingatt i min forskning uttrycker ocksa vad det betyder att ha kompisar pa andra satt, till exempel sa har:

"om hon inte hade haft oss kompisar att prata med ar jag overtygad om att hon hade varit tvungen att ga till en psykolog".Nu fortsatter vi med en artikel om de lite aldre barnen

Kamratskapandets betydelse for larandet

Kamrater ger trygghet, tillit och en kansla av att vara nagon som raknas - och det har stor betydelse for ett barns larande.Maud Ihrskog konstaterar att relationsskapandet ar en komplicerad process, och att verksamheten pa fritidshemmet kan ge barnen det som varje individ behover for att bli en fullvardig medborgare - kunskapen om att skapa relationer.Det som de vuxna lart ut i gruppen, och hur det paverkat barnen, kommer att visa sig genom handling i de situationer som inte ar styrda av vuxna, som till exempel villkoren for barns relationsskapande och identitetsutveckling (Ihrskog, 2006).Utifran ett barns perspektiv kan det uttryckas sa har:

"Om man inte hade haft nan da hade man inte vart nan. Det ar ju ofta genom sina kompisar man lar kanna andra sa det ar bra att ha kompisar. Man lar kanna sig sjalv ocksa" (Ihrskog, 2006).Uttalandet kan ocksa ses i ljuset av vad Ziehe (1976) kallar for identitetsutprovning, att individen formas och omformas pa grund av den kommunikation som sker tillsammans med de betydelsefulla andra.Kompisrelationen innebar enligt barnens beskrivning att de har nagon som de kan lita pa, som de har tillit till, en omsesidighet med och som de blir bekraftade av. Det innebar att varje barn maste ha en nara relation till nagon, som i detta fall kallas for kompis och som utgor en kvalitativ skillnad i jamforelse med kamratrelationen.Det ar viktigt for de vuxna i fritidshemmet att ha inflytande over kamratgruppen utifran regler, etik, empati, normer och varden sa att barnen upplever att de far hjalp med de viktiga ingredienser som behovs for att skapa och bevara relationer.Fritidshemmets innehall ar ett eftersatt forskningsomrade och forskning om hur barnen upplever sin vardag i minst tva grupper, fritidshemmet och skolan, med fokus pa deras emotionella, psykiska och fysiska tillvaro lyser med sin franvaro.Lofors Nyblom (2009) menar att de barn som inte har nagon tillit och trygghet i gruppen och som inte har nagon att vara tillsammans med lagger ner sa mycket energi och kraft pa det sa att det blir inte tid over till skolarbetet.Fran ett barns perspektiv kan det uttryckas sa har:

"for dem som inte har sa latt att fa kompisar skulle det vara kanon om det fanns vuxna som hjalpte till, det finns de som skulle behova hjalp".Albert Einsteins kloka ord blir har ett perfekt avslut och sammanfattning av Vygotskijs syn pa larande och lek;

"Fantasi ar viktigare an kunskap. Da kunskapen ar begransad ar fantasin oandlig..."Min tolkning av detta uttalande stammer med Meads (1976) spegelteori, dar han menar att man kan se samband i hur en manniskas sociala kompetens byggs upp.Williams (2005) visar att barn hjalper varandra i skolarbetet pa olika satt, som kan vara initierat av lararna, och att barnen har med sig olika erfarenheter som kan ha sitt ursprung i bade formellt och informellt larande.Men de kan genom sina unika mojligheter under barnens fria tid astadkomma mer an vad som uttrycks sa har i en utsaga om kamratrelationer:

"Man far ingen hjalp, man far skota det sjalv."Det staller krav pa den sociala kunskapen och utovandet av den, men ocksa pa de innehallsomraden som namns ovan och som gor sig starkt paminda i en verksamhet som sker under en viss fri - tid men ar hanvisad till en institution.Kamratrelationerna benamns av barnen som kollektivet, till exempel klasskamraterna som de har manga av. Det ar en viktig grupp for barnen, men de kan kanna sina kamrater mer eller mindre.Leken ar kort och gott mycket viktig for vart valbefinnande och har i dagens stressade industrisamhalle, enligt manga lekforskare och pedagoger, fatt alldeles for liten plats i de flesta manniskors liv.Sa trots att Williams (2005) visar pa aktiviteter dar barn lar av varandra, som bade ar av formell och informell karaktar, ar skolans uppdrag att se till varje barns kunskapsutveckling.Barnet kan, trots att det egentligen inte vill eller borde, gora nagot just for att de vill vara tillsammans med nagon - aven om det blir pa den andras villkor.Att ha svarigheter i skolarbetet paverkar relationerna till de ovriga barnen, vilket foljande citat understryker:

"Jag vill inte vara med utan vill jobba sjalv for jag laser sa langsamt och da kanner jag mig i vagen eller utanfor".Det ar barnens behov och intressen som ska styra och barnen soker de vuxnas kunskap for att fa sina psykiska, fysiska och emotionella behov tillgodosedda.I all kommunikation med andra manniskor behovs alltsa en kunskap om vad som forvantas, hur det ska ga till och varfor det bor ske pa ett visst satt.Att slass, inte kunna bevara en hemlighet, inte vara generos och inte kunna det sociala spelets regler kan vara forodande for ett barns larande och utveckling.I det mote som uppstar mellan barnen soker de forst efter en yttre likhet, ett attribut av nagot slag, som gor att motet blir till ett samtal.Fritidsverksamheten behover vara styrd till en viss del, naturligtvis efter barnens behov och intresse, men ocksa for att tillgodose gruppens betydelse for barnens utveckling och larande.Deprimerade manniskor leker inte!(2007).(2006).


النص الأصلي

Kamrater och lekens betydelse


Detta avsnitt om kamraters betydelse för lärande kommer att handla mycket om och leken och dess betydelse. Via forskning har man också konstaterat att kompisrelationer inte bara socialiserar oss utan det är också en bra byggsten för språkutvecklingen. Det finns en rapport från Folkhälsoinstitutet som på ett bra sätt tydliggör barns utveckling när det gäller uteliv och kompisars betydelse. Den innehåller också en hel del tips vad man kan göra för att stimulera detta.


Klicka på länken för att läsa den spännande rapporten


Senare i kapitlet kommer också en artikel om det äldre barnets kamratrelationer.


Här kan du läsa om barnets tidiga lekutveckling och självklart dyker både Piaget och Vygoskij upp i texten.


Texten nedan är hämtad från "LEKEN - ett litet användbart häfte om lek"


Vad är lek?


Begreppet lek är något som många endast hör när barn finns med i bilden, men faktum är att människan leker hela livet, ung som gammal. Även djur leker. Tänk bara på små kattungar som ramlar omkring på gräsmattan i en låtsasfight!


Detta stycke kommer dock främst handla om leken hos barn, då det främst är i barndomen leken utvecklas. I leken förtrollar barn världen omkring sig. Med egen kraft går de ut ur den här “riktiga” världen och in i en annan. I lekens värld, inom lekens trygga ram, kan allt hända - utan att det händer på riktigt. Fantasi och kreativetet är två välanvända begrepp när lek beskrivs. Lekforskare är inte rikigt överens om vad det egentligen är som kännetecknar leken, men det finns några gemensamma drag de flesta håller med om;


Lek är:


lustfylld. - Det ska vara roligt att leka!


konstruktiv. - Leken är skapande!


frivillig . Leken innerhåller inget tvång.


en medveten process - Barn vet om när de leker!


Leken är även ett tecken på välmående. Deprimerade människor leker inte! Exempelvis är lek en vanligt förekommande behandlingsform inom fysisk och mental sjukvård. Leken är kort och gott mycket viktig för vårt välbefinnande och har i dagens stressade industrisamhälle, enligt många lekforskare och pedagoger, fått alldeles för liten plats i de flesta människors liv.


Fundera över vad lek är för dig


Lektyper


Sensomotorisk lek


Sensomotorisk lek kan även kallas för övningslek. I den här leken övar, prövar och utforskar barnen sin förmåga att använda den egna kroppen och behärska sina rörelser. Det är själva rörelsen eller upprepningen som är det väsentliga. Senso betyder “sinnen” och “motorik” står den den fysiska kontrollen över sin muskler.


Till övningslekar hör alla fysiska aktiviteter som när barnen springer och jagar varandra, brottas, gungar, åker rutschkana, cyklar, kör med dockvagn, lyfter, släpar och staplar saker på varandra.


Låtsaslek/rollek


Låtsas/rolleken börjar med att barnen imiterar vuxnas sysselsättningar. De leker mamma, pappa, barn och låtsas att ett föremål är något annat än vad det egentligen är. Barnen leker vardagshändelser som att mata dockan, köra bil, åka buss, prata i telefon eller ha samling. Låtsasleken utvecklas mer och mer till rollek där barnen övar och prövar olika roller och identiteter och även bearbetar upplevelser. Barnen kan leka både ensamma och i samspel med varandra. I rolleken experimenterar barnen med sin egen identitet och får en uppfattning om egna och andras roller.


Regellek


I regelleken är regler det mest centrala och flera barn samspelar ofta vid denna lekform. Till regellek hör olika sällskapsspel, kortspel och utelekar m.m. I början tillämpar barnen reglerna så att de passar deras egna behov. Ju äldre barnen blir desto större vikt läggs vid reglerna.


Konstruktionslek


Konstruktionslek är när barnen experimenterar med föremål, skapar något. Det som hör till konstruktionslek är t.ex. att bygga med klossar, bygga med duplo- och legobitar, samt att leka med tågbanor i trä. Men även när barnen dekorerar sandlådans kant eller sandkakor med stenar, pinnar, löv, blommor och kottar räknas som konstruktionslek.


Varför leker man?


Ok, alla människor leker, men varför? Det är en mycket bra fråga som det tyvärr inte heller finns entydliga svar på. Svaret beror på vilken teoriman väljer att granska leken utifrån. I lekforskning är det vanligt att man, förutom den fysiska utveckling där rörelser tränas, utforskar leken utifrån två olika perspektiv, det psykologiska och det sociala. För att tydliggöra skillnaden i mellan dessa två perspektiv låter jag mina två polare Petra och Simon demonstrera;


.


Psykologiska perspektivet


Detta perspektiv avser förklara vad leken har för betydelse för Petras psykologiska utveckling. D.v.s. hennes sätt att tänka. På psykologispråk kallat: kognitiva utveckling. Representant för detta perspektiv är i detta häfte Jean Piaget


Sociala perspektivet


Det sociala perspektivet avser förklara lekens betydelse för Simons sociala utveckling. D.v.s. hur leken i samspel med Petra, vänner, föräldrar, pedagoger etc. utvecklar honom. Representant för detta perspektiv är i detta häfte Lev S Vygotskij.


Jean Piaget och leken


Varför är Piaget intressant?


Piagets tankar om leken är intressant då mycket av den moderna pedagogiken bygger på hans forskning och teorier. D.v.s. hur barn lär. Hans övergripande syfte med sin forskning var att ta reda på hur intelligensen utvecklas, och enligt teorin visas detta i leken.


Grunder


Piaget menar att människans psyke utgörs av scheman. För att enkelt förklara detta utan krångla ord kan man säga att människans hjärna är som ett pussel. Ifrån början innehåller det få bitar (scheman), men allt eftersom växer det och blir mer och mer komplex och fler och fler bitar tillkommer (fler och fler scheman utvecklas och läggs till). Bitarna till pusslet tillkommer enligt Piaget på följande sätt:


Assimilation


Assimilation kallas det när en ny pusselbit (beteende) tar form. D.v.s. ett nytt schema skapas.


Ackommodation


Det nya beteendet tränas, schemat förändras och smälter samman med gamla scheman. En färdighet utvecklas. Enkelt uttryckt; pusselbiten slipas för att passa in i det ”gamla” pusslet.


Adaption


Med adaption menar Piaget jämvikt i psyket. D.v.s. att schemat för det nya beteendet har blivit relativt starkt och stabilt. Pusselbiten sitter som handen i handsken och har nu vidgat ”motivet” lite. Piaget menar att människan alltid strävar efter Adaption, d.v.s. balans/jämvikt ch stabilitet i sitt mentala schema. Pusselbitarna ska passa perfekt i pusslet.


                         Simon 1 år tränar att stå. (Ackommodation) Först reser han sig upp med hjälp

av ex. en stol. Upprepar detta och tränar balansen. (Assimilation) Till slut när

schemat blivit tillräckligt starkt så kan han släppa sitt stöd och stå på egna ben!

(Adaption) Nästa steg är att gå, och då skapas ett nytt schema, osv.

Utvecklingens fyra olika stadier


Piaget delar upp utveckling i fyra olika stadier. Dessa stadier är även kopplade till de lektyper som nämts tidigare.


0-2 år. Sensomotoriska stadiet


Piaget menar att man föds relativt hjälplös och utlämnad åt sina reflexer, ex.sugreflexen, hålla andan etc. Men allteftersom tiden går blir barnet mer och mer medveten om sina sinnen och sin motorik. Från början är barnet egocentriskt. D.v.s. det enda som existerar är jag och världen kretsar kring mig, men blir mer och mer decentriskt, medveten om andra, dock saknar det förståelse för andra. I början av sensomotoriska stadiet innebär leken till största del utforskning av den egna kroppen. Allt eftersom tiden går och nya pusselbitar läggs till övergår barnets handlingar till mer medvetna och det börjar istället aktivt undersöka omvärlden genom att bland annat smaka, kasta, gripa om och titta på saker. Barnet upptäcker alltså världens genom sina sinnen med hjälp av sin motorik!


2–7 år. Pre-operationella stadiet


Barnet börjar nu utveckla förmågan att föreställa sig sådant som inte är närvarande i tid och rum. D.v.s. leken handlar nu inte bara som sig själv utan om andra. Imitationen och leken spelar nu enligt Piaget en central roll för barnets kognitiva utveckling. Barnet börjar ägna sig åt enklare rollekar, där barnet tar över någon annans identitet genom att härma. Barnet kommer alltså ifrån början inte på en egen roll, utan härmar någon roll de har tillhands i sina liv. Ex. ett syskon eller en förälder. En bit in i stadiet börjar barnet kunna omvandla föremål till andra saker i lekens värld. Ex. kan en sopkvast bli en häst och en blompinne bli ett svärd. Man kallar detta för symbollek, d.v.s. att en sak får symbolisera en annan. En stekspade blir en telefon.


Det är även under detta stadium som regellekarna gör entré och växer sig tarkare och starkare ju längre in i stadiet man kommer.


7–11 år. Konkret operationella stadiet


Under detta stadium ökar barnets förmåga att tänka logiskt. De förstår förhållandet mellan orsak och verkan och vill gärna förstå det som sker omkring dem. Regellekarna dominerar. Ex. Hoppa hage, följa John, fotboll. Barnens egocentrism blir allt svagare och det tvingas inse att varje barn är en egen individ som har en egen vilja.


11-livet ut. Formella tankeoperationernas stadiet


Piaget anser att leken har liten betydelse i vuxen ålder.


Lev Vygotskij och leken


Varför är Vygotskij intressant?


Vygotskij precis som Piaget avser med sina teorier förklara hur människor lär, men Vygotskij menar att lärandet främst är en social process, inte en kognitiv. D.v.s. lärandet sker utifrån och in, inte inifrån och ut. Vygotskij är intressant att studera då hans teorier ligger till grund för den nuvarande svenska läroplanen för grundskolan, Lpo 94 (till skillnad från Piaget som är mer inriktad emot förskolan). Leken är central för allt lärande i de tidigare åldrarna. Vygotskij menar att lek är lärande, och lärande är lek!


Grunder


Vygotskijs teorier om lärande, utveckling (och lek) kretsar kring begreppet utvecklingszon


För att enkelt förklara detta så har jag snidat ihop följande;


Föreställ er att ni är på resa och befinner i ett flygplan högt över asiens


skogar någonstans då planet plötsligt får motorhaveri! Planet börjar dyka


och alla måste hoppa fallskärm ut i det okända! Väl på marken tycks ni


befinna er i en liten by, ett djungelsamhälle, där ni inte har någon som helst


aning om vilka regler som gäller och hur saker och ting går till. Från början


kommunicerar ni med kroppsspråk och gester, men allt eftersom tiden går


och ingen kommer till undsättning lär ni er tillsammans det nya samhällets


regler och lär er mer och mer hur saker och ting organiseras och fungerar.


Detta är vad Vygotskij menar med begreppet utvecklingszon. Ni befann er ifrån början i totalt mörker och förstod ingenting av vart ni hamnat, vilka som bor där och vilka regler som gäller. Ni befann er i utvecklingszonens periferi/utkant. Men genom iakttagelser och tillsammans med klasskamrater och djungelsamhällets invånare arbetar ni er in emot centrum där förståelse för sammanhanget är som störst.


Det gyllene lärtillfället…


Vygotskij menar att det finns en gyllene medelgräns mellan utkanten och centrum av utvecklingszonen (i illustrationen intill är det den lila cirkeln)


Detta område kallar han ”proximal utvecklingszon”, enklare uttryckt; potentiell utvecklingszon. D.v.s. där chans till utveckling och lärande är som störst! Om det jag ska lära mig är för svårt lär jag mig inget, om det är för lätt lär jag mig inget.


Petra ska lära sig att simma. Kastas hon i på den djupa delen direkt, vad


lär hon sig då? Står hon och lallar på den grunda delen hela tiden, vad


lär hon sig då? Lagom mycket motstånd är mest fruktsamt för lärandet.


Leken är vägen till lärande och utveckling


Vygotskij anser att det är i leken som barn kommer framåt. Leken är själva källan till barnets utveckling.


Lek är barnets främsta utvecklingszon!


Vygotskij menar att leken kommer in i barns liv först vid tre års ålder. Innan dess är de inte medvetna om tid och rum. De lever här och nu, vilket gör att de inte kan föreställa sig saker som de inte just nu känner, ser eller hör. D.v.s. de kan inte skilja på lek och verklighet.


Varför leker då barn menar Vygotskij?


Först och främst menar han att all lek är önskeuppfyllande. Vidare menar han, till skillnad från de flesta andra stora lek-teoretiker, att barn inte alls leker för att det är lustfyllt (det finns många lekar som inte alls är roliga), utan snarare som ett sätt att lösa konflikten mellan sina ouppfyllda önskningar och verkligheten. Leken skulle alltså inte existera om barns önskningar uppfylldes. Genom att skapa sig en ”som om”-situation så försvinner den verkliga situationens begränsningar och barnet kan få sina ouppfyllda önskningar tillgodosedda, åtminstone i lekens värld


                     Simon önskar att han kunde cykla. Då han inte kan det ”i verkligheten”,

kan han ändå i leken låtsas som att han kunde cykla och skapar därmed

”fred” mellan sina önskningar och verkligenheten.

Vygotskij menar vidare att alla lekar är regellekar. Så fort det finns en imaginär (påhittad) situation så finns det också (imaginära) regler. Dessa regler hjälper barnen att tillsammans avgöra var leken slutar och verkligenheten börjar. Ex. kan en hund inte gå på två ben eller prata.


Kreativitet


Vygotskij är känd för sina teorier kring kreativitet och menar att det är i leken den kreatvita förmågan främst utvecklas. Vad han menar med just


begreppet kreativitet bygger på två delar; dissociation och association.


Dissociation


är att man kan dela upp erfarenheter i mindre komponenter.


För att enkelt förklara detta kan man säga att en erfarenhet är som en legobil. Den består av mindre delar (legobitar) som tillsammans bildar en helhet (en bil). Att dissociera betyder att man delar upp sina erfarenheter (bilen) till mindre beståndsdelar (legobitar).


Association


innebär det motsatta. D.v.s. att du utifrån de små ”erfarenhetsdelarna” bygger någonting nytt. Du tar några bitar från en erfarenhet och några från en annan, och utifrån dessa bygger du sedan något nytt!


Så förenklat kan man säga att kreativitet enligt Vygotskij är nya skapelser utifrån gamla erfarenheter! På så sätt blir kreativiteten central för barnets utveckling då den i leken ständigt skapar nya situationer och erfarenheter. Tillsammans med sina lekkamrater/pedagoger upptäcker man nya saker som sedan ligger till grund för nya erfarenheter och lärande osv. Denna process fortgår hela livet.


Kreativiteten upphör inte att utvecklas/tränas i unga år utan är aktuell genom hela livet! Ex. är det många yrken idag som bygger på ett kreativt tänkande:


Arkitekt, webdesigner, forskare och lärare för att nämna några!


Albert Einsteins kloka ord blir här ett perfekt avslut och sammanfattning av Vygotskijs syn på lärande och lek;


”Fantasi är viktigare än kunskap. Då kunskapen är begränsad är fantasin oändlig..."


Nu fortsätter vi med en artikel om de lite äldre barnen


Kamratskapandets betydelse för lärandet


Kamrater ger trygghet, tillit och en känsla av att vara någon som räknas – och det har stor betydelse för ett barns lärande. Men för att kunna bygga kamratrelationer behöver de kunskap om hur man gör och vilka regler som gäller.


Maud Ihrskog konstaterar att relationsskapandet är en komplicerad process, och att verksamheten på fritidshemmet kan ge barnen det som varje individ behöver för att bli en fullvärdig medborgare – kunskapen om att skapa relationer.


"Det finns kompisar som är både bra och dåliga /…/dom bra kompisarna dom bryr sig, /…/ man kan lita på dom /…/ så man lär sig av sina kompisar".


Så uttrycker sig Alex om innebörden av att ha kompisar (Ihrskog, 2006). De barn som har ingått i min forskning uttrycker också vad det betyder att ha kompisar på andra sätt, till exempel så här:


"om hon inte hade haft oss kompisar att prata med är jag övertygad om att hon hade varit tvungen att gå till en psykolog". Det är alltså en trygghet för dem att veta att det finns någon som de kan lita på och anförtro sig till. Att vara kompis med någon innebär också att man inte är ensam. Det stärker känslan av att vara behövd och att någon gillar en för den man är. Att känna tillit och trygghet utgör en märkbar skillnad för ett barns lärande. Vad är då avgörande för om ett lärande kan ske genom jämnåriga eller inte? Först och främst att vara någon som räknas, någon som de andra också behöver och som bekräftas av "de andra".


Det finns olika sätt att synliggöra sig själv på, och i mina studier på fritidshem berättar barnen om olika strategier för att få vara tillsammans med någon. Det kan vara att ta saker från någon för att få uppmärksamhet, att bara sätta sig där leken pågår eller att faktiskt fråga om man får vara med. De olika strategierna får naturligtvis konsekvenser för hur pedagogerna ska agera i verksamheten. Beroende på vilken strategi som är vanligast kommer uppdraget att te sig olika – för att de ska ge barnen den kompetens de behöver för att kunna handla på ett sätt som är betydelsefullt för dem.


Dessa barn hade också olika strategier för hur de skulle bli vänner igen när de hade varit ovänner – att inte bry sig om att det hade hänt, att låtsas som om inget hade hänt eller att be om förlåtelse. Även detta får naturligtvis konsekvenser för pedagogerna, både med tanke på varje barns kompetens och för klimatet i barngruppen. Det är naturligtvis betydelsefullt att pedagogen ser gruppen som det pedagogiska redskap den kan vara och, genom tillitsövningar och lekar, ger barnen redskap för ett acceptabelt förhållningssätt gentemot de övriga barnen. Även om man arbetar med hela gruppen får barnens enskilda handlingar konsekvenser gentemot varje individ. Att vara det barn som ber om förlåtelse kommer inte att utgöra något hot vare sig för de enskilda barnen eller för pedagogerna, medan de barn som tar saker från någon för att få vara med utgör en konfliktfara. De barnen har inte den sociala kompetensen eller förstår inte lekreglerna. För att överhuvudtaget räknas med måste de ta till än mer drastiska åtgärder än att ta saker från någon, som att bråka eller slåss. De barn som inte kan spelets regler hamnar ofta i bråk på grund av sin okunskap. Det ställer höga krav på pedagogernas kompetens att synliggöra problemet och genom handling hjälpa barnen att förstå sitt handlande. Det innehåll som bör finnas på fritidshemmet under barnens fria tid är det som behövs för varje individ för att bli en fullvärdig medborgare, nämligen kunskapen om att skapa relationer.


"Man lär känna sig själv också …"


Mead (1976) beskriver människan som en social varelse vars identitet, genom kommunikation, skapas tillsammans med andra. Det är genom respons från våra medmänniskor som vi kan få syn på oss själva och skapa mening i tillvaron. Detta är relationens begynnelse, men för att kunna bevara relationen behövs ytterligare kunskap. Mead (1976) menar att genom att vara en individ som andra ser och beaktar, förstår man sig själv och de andra. För att vi ska utvecklas till hela människor måste med nödvändighet en inre dialog mellan "I" och "me" föras. Det är i dialog med andra som denna inre dialog kan komma till stånd. Dialogen med "de signifikanta andra" som Mead (1976) kallar dem som är betydelsefulla i ens närheten och som ger avtryck, är en förutsättning för att skapa en identitet.


Utifrån ett barns perspektiv kan det uttryckas så här:


"Om man inte hade haft nån då hade man inte vart nån. Det är ju ofta genom sina kompisar man lär känna andra så det är bra att ha kompisar. Man lär känna sig själv också" (Ihrskog, 2006). Min tolkning av detta uttalande stämmer med Meads (1976) spegelteori, där han menar att man kan se samband i hur en människas sociala kompetens byggs upp. Det som blir viktigt för ett barn under uppväxten är att få en självkänsla och en självbild som gynnar identitetsskapandet. Uttalandet kan också ses i ljuset av vad Ziehe (1976) kallar för identitetsutprovning, att individen formas och omformas på grund av den kommunikation som sker tillsammans med de betydelsefulla andra.


De vuxna som har valt att arbeta som lärare i fritidshemmet har som ett centralt mål att skapa trygga barn och en meningsfull fritid, där barnens utveckling sker i gruppen och där de ska ses som aktiva deltagare i sitt lärande och sin utveckling, allt utifrån Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem (2007). De sociala relationerna blir ett centralt ämnesområde för pedagogerna, eftersom de är aktörer i den process då barnen skapar sin identitet och sina sociala relationer till de jämnåriga. För att kunna skapa en relation behöver varje människa kunskap som kan användas för just det ändamålet. I all kommunikation med andra människor behövs alltså en kunskap om vad som förväntas, hur det ska gå till och varför det bör ske på ett visst sätt. Det liv som varje människa vill skapa för sig själv är det där man känner allas lika värde, där man känner sig betydelsefull och bekräftad, där man har en tillit och det finns en ömsesidighet (Ihrskog, 2006).


Vilket lärande sker mellan kamraterna?


Att slåss, inte kunna bevara en hemlighet, inte vara generös och inte kunna det sociala spelets regler kan vara förödande för ett barns lärande och utveckling. Barnen behöver vuxna i detta lärande, men de behöver också jämnåriga. Det sociala samspelet är alltså en komplicerad process. Förenklat skulle man kunna säga att barnen får en teoretisk kunskap av de vuxna och en praktisk av de jämnåriga. Från ett barns perspektiv kan det uttryckas så här:


"för dem som inte har så lätt att få kompisar skulle det vara kanon om det fanns vuxna som hjälpte till, det finns de som skulle behöva hjälp". Om de vuxna "hjälper" barnet med kommunikation och social kompetens, och uppfattar det som att barnet förstår, har de kommit en bit på väg. Men komplikationer kan uppstå. Relationsskapandet sker genom de jämnåriga och det är där som kunskapen testas och det är där betyget sätts. Betygsskalan är förstås en annan än skolans "godkänt" eller "icke godkänt". I verkliga livet handlar det i stället om att få vara med eller att inte få vara med. Utifrån barnens erfarenhet kan de visa på barn som icke har fått godkänt: "Ja det finns en som alltid går ensam". "Ja det är en kille som gick i min klass förut han går ensam, det ser inte roligt ut". "Ja jag vet en som är ensam i helvetet, det märks, man ser det också hon går alltid ensam"(a.a.).


Utifrån sina erfarenheter av att vara i ett utanförskap, som citaten ovan visar, lär sig barnen av jämnåriga att de inte duger, att de inte är accepterade, att de inte är en som ingen vill vara tillsammans med, att de inte är omtyckta. De lär sig i det sammanhanget andra saker än vad som är ambitionen med lärande ur ett skol- och omsorgsperspektiv.


Att se på barns lärande utifrån vilka kamrater de har eller är tillsammans med är inte ett "vanligt" sätt att se på lärande. Det är oftast utifrån aspekten vuxna och barn som lärandet fokuseras. Det lärande, som sker mellan barn och barn och mellan barn och vuxna utan att det har planlagts eller utgått från ett didaktiskt innehåll, kallas för informellt lärande. Det informella lärandet tar tillvara barns erfarenheter och behov och vad barnen lär av varandra. Det är så man ser på barns lärande på fritidshemmet, där det informella lärandet sker, mer på frivillig basis och under barns fria tid. Det informella lärandet sker alltså under en större del av dagen än vad det formella lärandet i skolan gör. Det är det formella lärandet från vuxna till barn som vi oftast åsyftar, när det handlar om skolan som institutionell verksamhet med professionella utövare som lärare. Williams (2005) visar att barn hjälper varandra i skolarbetet på olika sätt, som kan vara initierat av lärarna, och att barnen har med sig olika erfarenheter som kan ha sitt ursprung i både formellt och informellt lärande. Skolan är upplagd så att varje elev ska få en viss undervisning av vuxna, som ska följa kursplanemålen och som ska betygsätta varje elev. Så trots att Williams (2005) visar på aktiviteter där barn lär av varandra, som både är av formell och informell karaktär, är skolans uppdrag att se till varje barns kunskapsutveckling.


Behovsinriktat lärande


I fritidshemmet finns inga uppnåendemål. Både förskoleklassen och fritidshemmet är frivilliga verksamheter, som styrs av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. De båda frivilliga verksamheterna ska ses som ett stöd för barns lärande och utveckling för de uppnåendemål som finns för skolan, där också varje elev ska betygssättas. Men eftersom fritidshemmet också är den verksamhet där barnen tillbringar sin fria tid styrs det av ett allmänt råd, som till innehållet mer ser till barnens behov under fritid, och där barns lärande och utveckling ska ske genom att man ser barnet som en aktiv medskapare i denna process. Barnen saknar inte vuxnas kompetens och erfarenheter, utan de vuxna tar del av barnens erfarenheter och kompetens och använder dem i arbetet. På det sättet blir ett informellt lärande, där barnens erfarenheter får betydelse, också viktigt för det formella lärandet.


Eftersom det informella lärandet till sin karaktär är friare ställer det större krav på barnens sociala kompetens. Att vara ett av de barn som får gå ensam och inte räknas med innebär ett lärande som vi vuxna inte eftersöker. Har barnen inte skapat några relationer eller något förtroendekapital ihop med andra barn kan det leda till ett torftigt informellt lärande. Vuxna i fritidshemmet kan oftast inte delta i hela den process som ger kunskap och lärande av social kompetens. Men de kan genom sina unika möjligheter under barnens fria tid åstadkomma mer än vad som uttrycks så här i en utsaga om kamratrelationer:


"Man får ingen hjälp, man får sköta det själv."


Barnen beskriver att det finns en skillnad mellan att vara kamrat och att vara kompis. Kamratrelationerna benämns av barnen som kollektivet, till exempel klasskamraterna som de har många av. Det är en viktig grupp för barnen, men de kan känna sina kamrater mer eller mindre. Det är viktigt för de vuxna i fritidshemmet att ha inflytande över kamratgruppen utifrån regler, etik, empati, normer och värden så att barnen upplever att de får hjälp med de viktiga ingredienser som behövs för att skapa och bevara relationer. Kompisrelationen innebär enligt barnens beskrivning att de har någon som de kan lita på, som de har tillit till, en ömsesidighet med och som de blir bekräftade av. Det innebär att varje barn måste ha en nära relation till någon, som i detta fall kallas för kompis och som utgör en kvalitativ skillnad i jämförelse med kamratrelationen. Det får konsekvenser för vad barn kommer att lära sig av sina jämnåriga och vad kunskapen kommer att handla om (Ihrskog, 2006). Mead (1976) menar att "de betydelsefulla andra", nämligen de som gör avtryck hos barnen, blir de som utgör barnens kunskapskälla med avseende på informellt lärande.


I fritidshemmet ingår barnen i en ny konstellation av kamrater och eventuella kompisar från andra skolklasser än den egna. Här finns också barn i olika åldrar och antalet barn i fritidshemmet kan vara dubbelt så stort som i klassen. Det komplicerar barnens relationsskapande, men också verksamheten för pedagogerna. I den grupp av jämnåriga barn som ingår i fritidshemmet söker sig barnen till "likasinnade". I det möte som uppstår mellan barnen söker de först efter en yttre likhet, ett attribut av något slag, som gör att mötet blir till ett samtal. I nästa fas prövas den inre likheten, och de åsikter, tankar och värderingar som den andra har blir avgörande. För att ett relationsskapande verkligen ska komma till stånd, och man ska kunna bli kompisar, måste både den yttre likheten och sedermera också den inre likheten stämma. Ett vanligt scenario är att den yttre likheten stämmer. Men när man prövar så stämmer inte den inre och man förstår att man inte delar samma intressen och behov. Det som är påtagligt för barnen är att det här är ett långsiktigt och tålamodsprövande arbete. Det tar tid att finna ut om man passar ihop med någon. Om man inte gör det måste man börja om och pröva hos någon annan, vilket då oftast sker i den större kamratgruppen (Ihrskog, 2006). Detta lärande kan endast ske genom den kunskap barnen får i kamratskapandet – och de vuxna kan bara assistera.


Barns vardag villkor för lärandet


Barnen ingår i minst tre sociala system – skolan, fritidshemmet och hemmet. Det ställer krav på den sociala kunskapen och utövandet av den, men också på de innehållsområden som nämns ovan och som gör sig starkt påminda i en verksamhet som sker under en viss fri - tid men är hänvisad till en institution. Fritidshemmets innehåll är ett eftersatt forskningsområde och forskning om hur barnen upplever sin vardag i minst två grupper, fritidshemmet och skolan, med fokus på deras emotionella, psykiska och fysiska tillvaro lyser med sin frånvaro.


Fritidsverksamheten behöver vara styrd till en viss del, naturligtvis efter barnens behov och intresse, men också för att tillgodose gruppens betydelse för barnens utveckling och lärande. Lärarstyrda aktiviteter är en arbetsmodell som främjar relationsskapandet. Som lärare i fritidshemmet ska man vara en aktiv och demokratisk ledare. Man ska finnas tillhands, utmana barnens lek och intresse och se till varje barns behov. För barnen ska fritiden vara rolig. Barnens viktigaste kriterium för att överhuvudtaget vilja vara på fritidshemmet är att ha någon att vara tillsammans med. Behovet och intresset av vad de vill göra kan i vissa fall vara underordnat att de vill ha någon att göra något tillsammans med. Barnet kan, trots att det egentligen inte vill eller borde, göra något just för att de vill vara tillsammans med någon – även om det blir på den andras villkor. För barnen är det ett vedertaget sätt för att komma in och bli delaktiga i en grupp (Ihrskog, 2006).


Att arbeta med gruppens inflytande och påverkan är centralt för lärare i fritidshemmet. Enligt Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem (2007) sker barns utveckling och lärande i grupp och barns självkänsla och självförtroende påverkar deras känslomässiga och intellektuella utveckling. Gruppen är, i denna betydelse, ett pedagogiskt redskap som de professionella i fritidshemmet måste arbeta med för att tillgodose barnens behov av att möta likasinnade i gruppen. Ett socialt lärande sker alltid i ett likvärdigt socialt sammanhang och ett kommunikativt lärande sker genom de jämnåriga. Utan kamrater kan detta lärande inte ske (Ihrskog, 2006). Lärarna i fritidshemmet har en positiv maktposition i sitt yrke. De kan därför, tillsammans med kamraterna i gruppen, lära barn att se på sig själva så att de, utifrån hur andra ser dem, får en positiv självbild. Även barnens existentiella frågor behöver de vuxnas perspektiv på, förhållningssätt till och kunskap om hur normer, moral och etik handhas i gruppen. Det som de vuxna lärt ut i gruppen, och hur det påverkat barnen, kommer att visa sig genom handling i de situationer som inte är styrda av vuxna, som till exempel villkoren för barns relationsskapande och identitetsutveckling (Ihrskog, 2006).


När man har tillit till den grupp man ingår i sker inte enbart det sociala lärandet. Mellan dem man känner en tillhörighet till skapas också den lust och nyfikenhet att lära som enligt LPO94 ska ske. Lofors Nyblom (2009) menar att de barn som inte har någon tillit och trygghet i gruppen och som inte har någon att vara tillsammans med lägger ner så mycket energi och kraft på det så att det blir inte tid över till skolarbetet. Barnet fokuserar inte på hur duktiga de är på att skriva eller räkna utan på vilket sätt de har kompisar och på vilket sätt de passar in i gruppen.


Min forskning av kamratrelationer visar också att kunskap och social kompetens påverkar varandra. Att ha svårigheter i skolarbetet påverkar relationerna till de övriga barnen, vilket följande citat understryker:


"Jag vill inte vara med utan vill jobba själv för jag läser så långsamt och då känner jag mig i vägen eller utanför". Kunskapsnivån påverkar alltså hur man kommer att förhålla sig för att smälta in i gruppen..


Ett annat barn har genom sin erfarenhet förstått att skolarbetet påverkas om man inte är delaktig i gruppen eller inte har en tillhörighet:


"han var taskig mot mig, men när jag gav igen tog hans kompisar och gjorde likadant mot honom som han hade gjort mot mig. Han blev sämre i skolan då som jag också var på den tiden". En negativ social handling genom kamratgruppen får oftast en negativ effekt på kunskapandet, medan en positiv social handling genom kamratgruppen får positiva effekter på lärandet.


Nära relationer viktiga för lärande och lärare


Betydelsen av nära relationer för barns lärande får konsekvenser för de vuxna i fritidshemmet, eftersom de måste ha kunskap om vad relationens betydelse innebär för varje barn. Att ha någon som tycker om en för den man är, som ger tillit och bekräftelse, skapar en psykisk, social och emotionell trygghet, som i sig underlättar lärandet. Den nära relationen har också betydelse för vad barnen lär sig med avseende på det informella lärandet. Eftersom lärarna i fritidshemmet inte har några uppnåendemål kan innehållet i verksamheten fokuseras utifrån barnens viktiga perspektiv att ha någon kompis och att vara någons kompis. Den kunskap varje barn måste ha för att kunna skapa relationer, och för att kunna bevara dem, handlar om dem själva i förhållande till andra människor. Fritidshemmets verksamhet, som är en gruppverksamhet under barnens fria tid är unik för att tillgodose barnens behov av kunskap för att skapa social kompetens. Dessutom är lärarna i fritidshemmet i mångt och mycket förebilder för barnen, som vuxna men inte som föräldrarna. Det borde alla som arbetar i fritidshemmet få en chans att förverkliga genom att skapa tid och utrymme för samtal. I samtal kan lärarna nå varje barn genom att i små grupper diskutera de kunskaper som ärnödvändiga för relationsskapandet, som etik, moral och värdegrundsfrågor. I fritidshemmets levandegörs demokratiprocessen genom regler och normer – och under vuxnas ansvar. Fritidshemmet är på det sättet en unik verksamhet. Här finns utbildade vuxna som har att ta vara på barnen under deras fria tid. Men om det klimat som råder i verksamheten inte känns meningsfullt för barnen utgör den kollektiva verksamheten ett hot. Att vara i ett kollektiv där man känner sig ensam är, som jag uppfattar det, ett hot mot demokratiska mål. Det är barnens behov och intressen som ska styra och barnen söker de vuxnas kunskap för att få sina psykiska, fysiska och emotionella behov tillgodosedda. Min forskning visar att barnen eftersöker de vuxna, eftersom de utifrån sina perspektiv anser att de vuxna inte gör tillräckligt.


"De vuxna ser och hör men gör ingenting", är ett uttalande från ett barn. Ett annat barn säger att "om de vuxna har varit med om något så kan de väl dela med sig av sin erfarenhet så att man inte behöver känna sig så ensam". Det är utsagor som visar att barnen behöver de vuxnas hjälp att förstå sig själva och andra för att skapa en så gynnsam identitetsutveckling som det bara är möjligt. Identitetsutvecklingen sker mellan barnen och pågår ständigt, men lärarna på fritidshemmet har den unika möjligheten att vara med och skapa de bästa betingelser för den utvecklingen. Ett av barnen i min forskning uttrycker sin tillfredsställelse över att nu ha fått en kompis och förstår något om sig själv då och nu "/…./ när jag inte hade några vänner, trodde jag att det var något fel på mig och att jag skulle byta personlighet /…./ men nu har jag lärt mig att jag inte behöver det, utan nu kan jag vara som jag vill vara, utan att jag känner att det är något fel på mig /…/ det är ju bra". Kamratskapandet är alltså ett komplext innehållsområde som har sin plats i fritidshemmets verksamhet och som är intimt förknippat med yrkesrollen lärare i fritidshemmet.


Referenser


Ihrskog, Maud (2006). Kompisar och kamrater: barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen . Diss. Växjö : Växjö universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-517


Kvalitet i fritidshem [Elektronisk resurs]: allmänna råd och kommentarer. (2007). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727


Lofors - Nyblom, Lottie (2009). Elevskap och elevskapande: om formandet av skolans elever. Diss. Umeå : Umeå universitet. 2011-03-06 9 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-21037


Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. (2006). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069


Mead, George Herbert (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt . Lund: Argos.


Williams, Pia (2001). Barn lär av varandra: samlärande i förskola och skola . Diss. Göteborg : Göteborgs universitet.


www.lektion.se av Johan Kivi


تلخيص النصوص العربية والإنجليزية أونلاين

تلخيص النصوص آلياً

تلخيص النصوص العربية والإنجليزية اليا باستخدام الخوارزميات الإحصائية وترتيب وأهمية الجمل في النص

تحميل التلخيص

يمكنك تحميل ناتج التلخيص بأكثر من صيغة متوفرة مثل PDF أو ملفات Word أو حتي نصوص عادية

رابط دائم

يمكنك مشاركة رابط التلخيص بسهولة حيث يحتفظ الموقع بالتلخيص لإمكانية الإطلاع عليه في أي وقت ومن أي جهاز ماعدا الملخصات الخاصة

مميزات أخري

نعمل علي العديد من الإضافات والمميزات لتسهيل عملية التلخيص وتحسينها


آخر التلخيصات

اختصر واعد صياغ...

اختصر واعد صياغة "وفيما يتعلق بالبدايات الأولى لانتشار الألعاب الرياضية في المملكة وتحديداً كرة القد...

Speaker: new he...

Speaker: new headmaster Michael Obi and listener: the priest. Context: The speaker is refuting a bel...

“لدى فيسبوك 1.4...

“لدى فيسبوك 1.44 مليار مستخدم شهريًا، وعادةً ما تقوم نسبة كبيرة من المستخدمين بزيارة الموقع يوميًا ع...

السلام عليكم ور...

السلام عليكم ورحمه الله وبركاته بسم الله الرحمن الرحيم الحمد لله رب العالمين وصلى الله وسلم وبارك عل...

بداية أنا سرني ...

بداية أنا سرني حقيقة ما رأيت هذا المساء سواءً أداء عرض الاثنينية وهذا الصوت الجميل وهذه الحركات المت...

لما أُسرِيَ بال...

لما أُسرِيَ بالنبيِّ إلى المسجدِ الأقْصى. أصبح يتحدَّثُ الناسُ بذلك، فارتدَّ ناسٌ ممن كانوا آمنوا به...

1. تأثير الأنظم...

1. تأثير الأنظمة السياسية على الحقوق والحريات النظم الديمقراطية: تحترم حقوق الإنسان وتضمن حريات الأف...

حين بدأت أعي خط...

حين بدأت أعي خطواتي عمى الدرب، كنت في ممعب طفولتي عمى شط النيل بمدينة دمياط العريقة، حيث يقوم بيت ج...

وخرج عبيد الله ...

وخرج عبيد الله بن زياد فصعد المنبر، ومعه أشراف الناس وشرطه وحشمه، فقال: أما بعد: أيها الناس فاعتصموا...

سياسة الخصوصية ...

سياسة الخصوصية موقعنا يحترم خصوصيتك ويسعى لحماية معلوماتك الشخصية. تشرح سياسة الخصوصية كيفية جمعنا...

وسائل التواصل ا...

وسائل التواصل الاجتماعي : يحتاج فريق خدمة العملاء أيضا إلى التركيز على ما يحدث على وسائل التواصل الا...

تاريخ التعليم ع...

تاريخ التعليم عن بُعد :ـ التعليم عن بعد له أصوله التاريخية، فعمل به المسلمون عن طريق المدارس القرآن...