لخّصلي

Sverige anses vara ett demokratiskt land och det betyder att alla manniskor har samma rattigheter och skyldigheter, till exempel har kvinnor rostratt och det betyder att kvinnor har samma ratt som man att rosta och delta i politiska val.Innan 1919 var rostratten i Sverige kopplad till bade ekonomisk status och kon.Steenhoff, med sin skrift om feminism och sitt foredrag om kvinnlig rostratt, var en stark rost for jamstalldhet.For henne handlade rostrattsfragan inte om mognad, utan om att ge folket mojlighet att uttryckahttps://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/grupper-utan-rostratt-under-1800-talet-och-1900-talet#1909 infordes allman rostratt for man och sedan 1919 fick aven kvinnor samma rattigheter att delta i valet Kvinnor under en lang tid var utestangda fran det politiska livet pa grund av sitt kon.Forst fran 1910 kunde kvinnor bli valda till uppdrag I lokalpolitiken och det drojde anda till 1921 innan gifta kvinnor blev myndiga och fick rostratt till riksdagens andra kammare.Det var en lang kamp for jamlikhet, Fredrik Theodor Borg och Frida Steenhoff var tva betydelsefulla figurer I kampen for kvinnors rostratt I Sverige.Men tack vare reformer under 1800-talet blev det lattare for ogifta kvinnor att bli myndiga och nagra fick mojlighet att rosta I kommunala val.Det innebar att bara de som betalade mer skatt hade mojlighet att rosta och de kunde till och med ha flera roster om de betalade mer skatt.

Sverige anses vara ett demokratiskt land och det betyder att alla människor har samma rättigheter och skyldigheter, till exempel har kvinnor rösträtt och det betyder att kvinnor har samma rätt som män att rösta och delta i politiska val.Innan 1919 var rösträtten i Sverige kopplad till både ekonomisk status och kön. Det innebar att bara de som betalade mer skatt hade möjlighet att rösta och de kunde till och med ha flera röster om de betalade mer skatt. Det var verkligen orättvist att inte alla kunde vara med och rösta. Men tack vare reformer och kamp för jämlikhet utvidgades rösträtten successivt för både män och kvinnor. 1909 infördes allmän rösträtt för män och sedan 1919 fick även kvinnor samma rättigheter att delta i valet
Kvinnor under en lång tid var utestängda från det politiska livet på grund av sitt kön. Samhället var präglat av en strikt social ordning där stånd, kön och familjeställning avgjorde ens möjligheter I livet. Kvinnor var oftast omyndiga och tvingades följa beslut tagna av sina förmyndare, vanligtvis manliga släktingar. Men tack vare reformer under 1800-talet blev det lättare för ogifta kvinnor att bli myndiga och några fick möjlighet att rösta I kommunala val. Det var dock få kvinnor som faktiskt utnyttjade sin rösträtt. Först från 1910 kunde kvinnor bli valda till uppdrag I lokalpolitiken och det dröjde ända till 1921 innan gifta kvinnor blev myndiga och fick rösträtt till riksdagens andra kammare. Det var en lång kamp för jämlikhet,
Fredrik Theodor Borg och Frida Stéenhoff var två betydelsefulla figurer I kampen för kvinnors rösträtt I Sverige. Borgs motion 1884 var ett viktigt första steg, även om den röstades ner. Stéenhoff, med sin skrift om feminism och sitt föredrag om kvinnlig rösträtt, var en stark röst för jämställdhet. Deras arbete och engagemang bidrog till att öka medvetenheten och stödet för kvinnors rättigheter.
Kampen för kvinnlig rösträtt var en lång och utmanande resa som krävde mycket tid och pengar. Frida Stéenhoff delade inte åsikten att kvinnorna skulle vänta på sin rösträtt. Hon ansåg att tiden och pengarna kunde användas på ett bättre sätt. För henne handlade rösträttsfrågan inte om mognad, utan om att ge folket möjlighet att uttryckahttps://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/grupper-utan-rostratt-under-1800-talet-och-1900-talet#