Lakhasly

om kunskap
Kunskap och information
Är det någon skillnad mellan att vara välinformerad och att
besitta kunskap? Det finns människor som kan hela kataloger
utantill, som kan rabbla namn och årtal, fotbollsresultat och

tidtabeller om vartannat. Den informationen består i ett antal
enskilda uppgifter som inte behöver sättas in i något samman hang för att bli begripliga. Information förekommer i ett antal
lösa bitar, i fragment, men som för att bli till kunskap behöver
förstås i ett sammanhang. Vi kan säga att information är det
material som blir till kunskap när en människa tar det till sig

och förstår det. För att förstå en sak måste den sättas in i ett
sammanhang. Sammanhanget kan vara ens eget på det sättet
att man länkar det man tidigare vet till det nya man får sig till
del. Men det kan också vara det sammanhang i vilket saker
och ting hänger ihop med vartannat. 1789 är ett årtal som
betecknar början till händelserna för franska revolutionen.
Franska revolutionen består av ett antal händelser som sträck er sig ett antal år framåt. Dessa händelser kan förstås i ett
sammanhang som säger oss att en klass av människor tar

makten och genomför en samhällsförändring, som i sin tur
hänger samman med övergången från ett jordbrukande till ett
industriellt samhälle. Det skeendet hänger i sin tur samman
med hela det komplex av händelser som föregått franska revo lutionen och som vi kan förstå som ett längre genomgripande

skeende vilket frambringar hela det moderna samhället med
dess bärande institutioner. Enskilda informationer om vad
som utspelar sig i det skeendet blir till kunskap när de sätts in
i ett sammanhang. Det är alltid människor som söker tolka
och försöka förstå ett sådant skeende. Som lekmän kan vi
skaffa oss en viss kunskap om detta, medan experten kan
skaffa sig en mer djupgående. Vi kan orientera oss och vi kan
blir specialister. Det avgörande är att information blir till kun skap när en människa tolkat och förstått informationen. Det
Fif 5 Vad är kunskap? inl 03-02-13 12.12 Sida 39
40
betyder att vi gjort informationen till vår kunskap. Vi bär den
själva i oss och den ingår i det sätt vi försöker förstå världen i

dess utveckling och sammanhang. Vi kan på så sätt betrakta
kunskap i ett antal grader eller nivåer som ligger mer eller
mindre djupt i oss. Vissa saker känner vi till på ett ytligt sätt,
medan vi förstått annat på ett djupare plan. Vad som är ytligt

eller djupare förstått kan variera ytterligt bland olika männi skor. Information behöver inte införlivas i oss på samma sätt
som kunskap. Kunskap bärs av människor men vi kan bära
den på olika sätt. Den är personlig eftersom vi är olika, men
samtidigt finns något som är lika. Likheter och olikheter i sät tet att förstå kan vi kommunicera med varandra för att bättre
förstå. Kunskapen förändras ständigt på så sätt att tex kun skapen om det skeende som ligger i det vi kallar moderniser ing av samhället ständigt blir föremål för nya teorier och nya
upptäckter. Vi tolkar och förstår det förflutna utifrån de
betingelser vi lever under i vår egen samtid. På samma sätt
kan vi säga att en enskild människa ständigt förändrar sin
kunskap genom att hon lär sig nya saker och får nya perspek tiv på tillvaron. På det sättet kan vi säga att kunskap är något
vi skaffar oss i en ständigt pågående process. Men vi har
också en bild av världen som gör att vi tycker oss ha en ori entering och kommit fram till ett visst reslutat om hur saker
och ting förhåller sig.
Detta att kunskap är något som bärs av människor och kan
bäras på olika sätt brukar illustreras med ett berömt citat av
Ellen Key, som angående bildning yttrade att det är ”vad som
finns kvar när vi glömt det vi lärt”. Med det menade hon att
bildande kunskap kännetecknas av att vara införlivad i männi skan på så sätt att det finns kvar när vi glömt allt annat. Hon
menade därvid att det finns en väsentlig skillnad mellan lär dom och bildning. Lärdom var sådant som vi lärt oss genom
bokliga studier och som består av enskilda faktauppgifter,
medan bildning var sådant som vi personligt införlivat på ett
sådant sätt att vi kan använda oss av den i våra liv och verk samheter. Ellen Key var även ytterligt kritisk mot den tidens
skolväsende som hon menade åstadkom ”papegojpladder”
och ingen kunskap som har betydelse för det verkliga livet.
Fif 5 Vad är kunskap? inl 03-02-13 12.12 Sida 40
41
Härvid skedde en stukning av individerna som hon kallat
”själamorden i skolorna”. På liknande sätt kan vi säga att
information skiljer sig från kunskap genom att det är vad som
finns kvar när vi silat oss igenom informationsbruset. Vi kan
lugnt konstatera att det idag brusar ordenglit om vi jämför
med Keys tid. Men samma principiella skillnad i själva synen
på kunskap föreligger. Det är en sak att lära sig för att klara
provet, få betyg och ta examen. Det är en annan sak att lära
sig på ett sådant sätt att det vi lär får verklig betydelse för vårt
sätt att tänka om och föreställa oss tillvaron, för hur vi hand lar för att förändra och för hur vi lever våra liv. Det brukar
ofta sägas i skolsammanhang att det blir allt viktigare att lära
sig välja och sortera bland all den information som brusar
emot oss. Genom informationsteknologin har vi fått ökad till gång till information, men frågan är hur vi gör denna infor mation till kunskap. Genom media blir vi alltmer medvetna
om vad som händer i världen, men frågan är på vilket sätt det
ökar vår förmåga att påverka och förändra den med demokra tiska medel. En av de stora kunskapsfrågorna i vår tid är där för denna: hur kan vi i informationsöverflödets och medias
osorterade värld ge människor möjlighet att upprätta sin egen
välgrundade mening, att orientera sig och i enlighet därmed
handla på ett meningsfullt sätt

För att ringa in vad kunskap kan vara är det lämpligt att
börja med att ange några vanliga talesätt och uppfattningar
om den. Ett av de vanligare talesätten är att ”kunskap är
makt”. Från början avser det människans makt över naturen

genom naturvetenskap och teknik. Genom att lära känna
naturens lagar kan vi lära oss att behärska dess krafter och
styra dess förlopp. Under industrialismens och demokratins
framväxt kom uttryckets betydelse att förskjutas till den poli tiska makten. Den som kan skaffa sig kunskap om samhället

och dess funktioner kan också som medborgare skaffa sig
makt över det. Under den efterindustriella epoken har uttryck et fått en tredje betydelse, nämligen att kunskap kan användas
Fif 5 Vad är kunskap? inl 03-02-13 12.12 Sida 41
42
i förtryckande syfte och utöva makt över människan. När viss
kunskap räknas som normgivande innebär det att annan kun skap marginaliseras, nedvärderas eller inte räknas som kun skap. Eftersom vetenskapen, expertkunskapen, utövar ett stort
inflytande över våra liv kommer våra vardagliga uppfattningar
i väsentliga frågor att degraderas och vi blir allt mer beroende
av vetenskapens uttalanden för att veta hur vi ska göra. Å

andra sidan kan uppövandet av kritisk förmåga vara ett medel
att genomskåda givna sanningar och bilda sig en egen uppfatt ning. Kunskap kan alltså vara en motmakt mot den vedertag na makten över våra tolkningar av tillvaron. Särskilt viktigt
blir den förmågan i förhållande till massmedias makt över
Kunskap och etik
Ett annat vanligt talesätt, hämtat från Bibeln, är att ”kunska pens frukt är på gott och ont” för människan. I den nya bibe löversättningen står det att människan inte skall äta av trädet
”om gott och ont”. Detta öppnar för en etisk diskussion om
kunskapen. Att kunskap kan vara på gott och ont vet vi ju,
eftersom kunskap kan användas både i goda och dåliga syften.
Men kunskapen ”om gott och ont”, varför skulle inte männi skan äta av det trädet? Kanske därför att den kunskapen är förbehållen Gud. Men vi har en inbyggd etik i förhållande till
olika former av kunskap. I vetenskapen är vissa etiska regler
inskrivna man måste följa som forskare. Men samtidigt ska
vetenskapen vara fri från värdemässiga ställningstaganden.
Etiska bedömningar får göras av andra, etiska experter eller
kommitéer. Ett av den traditionella vetenskapens främsta kän netecken är att den ska vara fri från etik och politik, fri från
alla värdesatser. Men i den kunskapsform vi här kallar den
praktiska klokheten, är värdet inbyggt eftersom det bygger på
ett syfte och ett ändamål, nämligen att öka människans välbe finnande och söka efter svar på vad som kan utgöra ett gott
samhälle och vad som kan vara kännetecknande för ett gott
liv. Detta öppnar samtidigt för en annan uppfattning om etik

än den som är vanligast förekommande. En av dessa är konse Fif 5 Vad är kunskap? inl 03-02-13 12.12 Sida 42
43
kvensetiken, att det är följderna av våra handlingar som avgör
deras moraliska halt. Då gäller det att göra bedömningar
huruvida viss kunskap kommer att öka lyckan och minska
lidandet i världen. En annan är plikt-eller regeletik, som utgår
från allmänna regler eller normer för ett moraliskt riktigt
handlande. En sådan regel är att handla så att man kan ”upp höja sitt handlande till allmän lag”. Den etik som ligger i
anslutning till den praktiska klokheten är vad som brukar kal las dygdetik. Den utgår från de vanor, seder och bruk som har
utvecklats i samhället och blivit tradition. Etik går då ut på att
reflektera våra vanor